Som väntat kom det en replik från bostadsminister Peter Eriksson den 14 augusti på min debattartikel publicerad den 28 juli om att politiker inte ska styra val av byggmaterial. Anders Wijkman med flera har också replikerat på min debattartikel den 15 augusti. Utifrån innehållet i de båda replikerna kan jag konstatera att skribenterna inte tycks ha läst det som jag skriver i artikeln.
De båda replikerna innehåller tyvärr helt osakliga påhopp och påståenden. I replikerna hänvisar skribenterna till en rad LCA-studier – livscykelanalysstudier. Studier som är intressanta, ger värdefull information för fortsatt förbättringsarbete men som också är baserade på konventionell betong och inte på dagens klimatförbättrade betong med betydligt lägre klimatpåverkan. Studier som varken jag eller någon annan har avfärdat men som inte heller vetenskapligt fastställer att ett visst byggmaterial generellt är bättre än något annat sett ur ett livscykelperspektiv. Vilket var precis det som jag skrev i min debattartikel.
Dessa studier är gjorda för specifika projekt där generella slutsatser inte kan dras, och inte heller kan studierna rakt av jämföras med varandra. Detta framgår klart för de som läst LCA-rapporterna. Dock "glömmer" bostadsministern och Wijkman med flera att ta upp den vetenskapliga studie som SP/RISE genomfört och publicerat 2017. I den rapporten gjordes en LCA-studie för projekt Brf Viva i Göteborg, där stommar av betong och trä jämfördes och studerades under en analysperiod om 100 år. Resultatet från den studien visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan dagens klimatförbättrade betong och trä. Brf Viva är nu under byggnation med betongstomme.
Bostadsminister Peter Eriksson tycker att "betongindustrin bör ta sig samman och se efter vilka klimatvinster som kan göras i deras egen verksamhet". Här slår Peter Eriksson in redan öppna dörrar. Det hade han inte behövt göra om han läst det material i fråga som han vid åtskilliga tillfällen fått sig tillsänt som ansvarig minister, eller om han inte valt att ett flertal gånger avböja att träffa oss som företräder den svenska betongbranschen. Då hade han haft koll på den utveckling som skett under lång tid då det gäller arbetet kring att ta fram klimatförbättrad betong. Inte minst med tanke på den färdplan för klimatneutral betong till 2045 som Svensk Betong tillsammans med Betonginitiativet inom ramen för Fossilfritt Sverige lämnade över till regeringen tidigare i våras.
Cement- och betongindustrin har under lång tid arbetat intensivt med utveckling av cement och betong som har lägre klimatpåverkan. Det finns redan i dag betong på marknaden med cirka 30 procent lägre klimatpåverkan eller mer beroende på konstruktion. Vilket vetenskapligt bekräftas i bland annat ovan nämnda SP/RISE-studien. Utvecklingen fortsätter och vår målsättning är att nå en halverad klimatpåverkan för betong för husbyggnad inom fem år, och till 2045 är målsättning klimatneutral betong.
Ska vi bygga långsiktigt hållbart på riktigt är det är viktigt med robusta material med egenskaper och kvalitet som håller över lång tid och som utvärderas ur ett livscykelperspektiv. Förutom klimat behöver även egenskaper som fukt, brand och ljud tas hänsyn till. I repliken av Wijkman med flera görs även en rad andra påståenden om byggmaterial, som till exempel byggtider, som är direkt subjektivt och saknar faktabaserat underlag vilket gör att relevansen kan diskuteras och kraftigt ifrågasättas på vetenskapliga grunder. I den färdplan som är överlämnad till regeringen finns flera konkreta förslag för bostadsminister Peter Eriksson och regeringen att omgående ta tag i. Förslag som inte bara sänker utsläppen i Sverige utan gör att Sverige på allvar kan ta ledartröjan för teknikutveckling som kan bidra till att kraftigt sänka klimatpåverkan från byggandet världen över.
Malin Löfsjögård,
vd Svensk Betong, adjungerad professor KTH